Min Céline

Vilken underbar helg jag om min lilla tjej har haft, och hon är inte så liten längre och de ena efter de andra kloka ordet kommer från hennes mun. Vi har ett sånt band att jag tror inte nån skulle förstå. Det låter kanske klyschigt men jag vet inte annars hur jag ska beskriva de. Jag kan typ känne de hon känner, jag älskar henne så mycket att det gör ont när jag tänker på hur mycket hon betyder för mig. Hon är allt i mitt liv. När jag är ifrån henne så tänker jag på henne nästan hela tiden, jag har ibland svårt att fungera som människa när hon inte är nära. Jag är alltid orolig för henne, har man barn så kommer tanken att slå en tänk om någonting händer ? Man försöker oftast vifta bort dem tankarna då dem är ogreppbara men på något sätt finns dem där ändå, ibland så tänker jag om hon undrar vart jag är om hon är ledsen på förskolan om någon är dum mot henne eller om hon har gjort nått hon är stolt över och vill visa just där och då men jag syns inte till för att jag är kanske inte hos henne just då. Ibland saknar jag henne så mycket även om hon ligger en halv meter ifrån mig i sängen, jag brukar krypa så nära jag kan, omfamna henne så att jag kan höra hennes andetag. Hon är de absolut finaste på hela jorden och vad ska jag säga hon är hela min värld min Céline



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0